Musik


Musikens kraft 

Musik påverkar hur vi känner oss i stunden och kan inverka på hur vår kropp och till och med hur vår mage arbetar. Musik påverkar oss när vi är djupt sövda under operation. Forskning visar att den bland annat aktiverar hjärnregioner som är inblandade i känslobearbetning.

 

Musikutövning kan öka förmågan att hantera känslor

Barn som från sex års ålder får öva ett instrument utvecklade inte bara större fingerfärdighet utan även en större utveckling av de delar av hjärnan som hänger ihop med förmågan att hantera känslor. Det finns ett samband mellan att ha övat musik mycket och att ha bra förmåga att hantera känslor. Även träning i att skriva poesi har samband med känslohanteringsförmåga (sammanfattning i Theorell Noter om Musik och Hälsa 2020).

 



















Musik för läkning och avslappning

Kontrollerade studier som sammanfattats av Cochraneinstitutet, som är en guldvåg för den vetenskapliga trovärdigheten, har visat att konst och musik kan inducera avslappning, minska stress och ångest, bland annat genom att trigga frisättning av dopamin och endorfiner.

Konst- och musikterapi har visat sig vara effektiva för att hjälpa människor uttrycka känslor, främja läkning och lindra tillstånd som utmattningssyndrom (Grape Viding et al 2015), depression, ångestsyndrom och PTSD. Dessutom förbättras kognitiva förmågor som uppmärksamhet, minne och kreativitet (Newland & Bettencourt, 2020).

 

För svårt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar har musikinterventioner visat sig minska smärta och ångest, förbättra sömnkvaliteten, minska förekomsten av delirium och stärka kognitiv funktion.

Patienter som vaknar upp från hjärtkirurgi med självvald musik har visat sig ha mindre smärta än patienter som vaknar i tystnad. Detta har visats i en slumpvalsstudie (Nilsson 2009)

Hos personer med Alzheimers eller relaterade demenssjukdomar i hemvård har musikprogram signifikant minskat agitation. Som resultat av detta ser man sänkta stresshormonnivåer på morgonen hos anhöriga med hemvårdansvaret.










 





Stressdämpare

Musik fungerar också som en stressdämpare för gravida kvinnor som upplever prenatal stress, genom att minska deras ångest och kortisolnivåer samtidigt som deras välbefinnande efter traumat förbättras avsevärt.

Patienter som genomgår cancerbehandling har rapporterat en betydande förbättring av positivt humör, samtidigt som negativt humör och ångest minskade efter att de lyssnat på självvald musik (Galazzi et al., 2024).

 

Hos friska individer kan musik förbättra engagemang och följsamhet till hälsofrämjande träning. (Terry et al., 2020). 

Musik och konstnärligt engagemang påverkar positivt de fem nyckelfaktorerna för välmående: Positiva känslor, Engagemang, Relationer, Mening, Prestation och Vitalitet. Dessa element är avgörande för psykisk hälsa, vilket gör musik till ett kraftfullt verktyg för att främja allmänt välbefinnande (Croom,2015).

 

En påverkanskraft som kan användas för olika syften

Musik skänker patos och kan till exempel nyttjas för att förstärka budskap. Beethovens musik har använts av både FN och Hitler! På varuhus används ofta musik för att ge oss lust att handla mer och i en restaurang där snabbare musik spelas äter gästerna något kvickare och lämnar fortare borden. En fånge som suttit i Guantanamofängelset vittnade om hur stressande musik spelades på hög nivå, en påverkan det inte gick att värja sig mot. I konsekvens med detta används också musik i förstärkning av tortyr. Enformiga melodislingor och dissonanta ackord är vanliga inslag.

















Källor:

Grape Viding C, Osika W, Theorell T, Bojner Horwitz E and Hallqvist J

" The Culture palette " -a randomized intervention study for women with burnout symptoms in Sweden

Heart & Lung

Volume 38, Issue 3, May–June 2009, Pages 201-207

The effect of music intervention in stress response to cardiac surgery in a randomized clinical trial

Ulrica Nilsson RNA, PhD


Gallazzi M, Pizzolante M, Biganzoli EM, Bollati V. Wonder symphony: epigenetics and the enchantment of the arts. Environ Epigenet. 2024 Feb 1;10(1):dvae001. doi: 10.1093/eep/dvae001. PMID: 38496252; PMCID: PMC10944288.

Sotiropoulos  MG, Anagnostouli  M. Genes, brain dynamics and art: the genetic underpinnings of creativity in dancing, musicality and visual arts. J Integr Neurosci  2021;20:1095–104. [PubMed] [Google Scholar]

Chanda  ML, Levitin  DJ. The neurochemistry of music. Trends Cogn Sci  2013;17:179–93. [PubMed] [Google Scholar]

Kwastek  K. Immersed in reflection? The aesthetic experience of interactive media art. In: Balestrini  N. and Rajewsky  I. (eds.), Immersion in the Visual Arts and Media. Leiden, Netherlands: Brill, 2016, 66–85. [Google Scholar]

 Di Dio  C, Ardizzi  M, Massaro  D  et al.  Human, nature, dynamism: the effects of content and movement perception on brain activations during the aesthetic judgment of representational paintings. Front Hum Neurosci  2016;9:705. [PMC free article] [PubMed] [Google Scholar]

Kawabata  H, Zeki  S. Neural correlates of beauty. J Neurophysiol  2004;91:1699–705. [PubMed]

Blood  AJ, Zatorre  RJ, Bermudez  P  et al.  Emotional responses to pleasant and unpleasant music correlate with activity in paralimbic brain regions. Nat Neurosci  1999;2:382–7. [PubMed] [Google Scholar]

Freedberg  D, Gallese  V. Motion, emotion and empathy in esthetic experience. Trends Cogn Sci  2007;11:197–203. [PubMed] [Google Scholar]

 Fingerhut  J, Gomez-Lavin  J, Winklmayr  C  et al.  The aesthetic self. The importance of aesthetic taste in music and art for our perceived identity. Front Psychol  2021;11:577703. [PMC free article] [PubMed] [Google Scholar]

Binnie  J. Does viewing art in the museum reduce anxiety and improve wellbeing?  Mus Soc Issues  2010;5:191–201. [Google Scholar]

Newland  P, Bettencourt  BA. Effectiveness of mindfulness-based art therapy for symptoms of anxiety, depression, and fatigue: a systematic review and meta-analysis. Complement Ther Clin Pract  2020;41:101246. [PubMed] [Google Scholar]

Peterson  R. Crossing bridges that connect the arts, cognitive development, and the brain. J Learn through Arts  2005;1:2. [Google Scholar]

 Belenchia  EJ. An individualized music listening program to reduce agitation in hospitalized patients with Alzheimer’s disease and related dementias. Geriatr Nurs  2023;52:157–64. [PubMed] [Google Schol

Okyay  EK, Uçar  T. The effect of emotional freedom technique and music applied to pregnant women who experienced prenatal loss on psychological growth, well-being, and cortisol level: a randomized controlled trial. Arch Psychiatr Nurs  2023;45:101–12. [PubMed] [Google Scholar]

 Valero-Cantero  I, Casals  C, Espinar-Toledo  M  et al.  Effects of music on the quality of life of family caregivers of terminal cancer patients: a randomised controlled trial. Healthcare  2023;11:1985. [PMC free article] [PubMed] [Google Scholar]

 Harper  FWK, Heath  AS, Moore  TF  et al.  Using music as a tool for distress reduction during cancer chemotherapy treatment. JCO Oncol Pract  2023;19:1133–42. [PMC free article] [PubMed] [Google Scholar]

Terry  PC, Karageorghis  CI, Curran  ML  et al.  Effects of music in exercise and sport: a meta-analytic review. Psychol Bull  2020;146:91–117.

 Croom  AM. Music practice and participation for psychological well-being: a review of how music influences positive emotion, engagement, relationships, meaning, and accomplishment. Music Sci  2015;19:44–64. [Google Scholar]