Forskningsfältet kultur och hälsa i Sverige 

Idag kan vi se hur hjärnan och kroppen påverkas av kulturdelatagande 

Intresset för hur kultur kan påverka människans hälsa har förekommit under tusentals år. Man har på olika vis studerat hur vi påverkas av bildkonst, dans, musik, teater eller litteratur. Men i dag har vi verktyg som gör sambanden mellan kultur och hälsa mycket tydliga. Under de sista 20 åren har det gjorts stora framsteg i studiet av hormonreaktioner i så kallad basal neuroendokrinologi som gör det möjligt att ”filma” processer i hjärnan ”online”. Genom bland annat fMRI, (funktionell magnetresonans-imaging) kan man idag studera vad som under aktiva processer sker i hjärnan och i kroppen.  

Dessutom har det blivit möjligt att följa hur hjärnans utveckling hos barn påverkas av konstnärliga aktiviteter. Detta gör att det finns betydligt starkare vetenskapliga argument i debatten om kulturens roll i samhället än någonsin tidigare i människans historia. Vi som sysslar med sådan forskning tycker inte att samhället på allvar tar till sig den nya kunskapen. 

 

Det började för några decennier sedan 

Ett av de tidigaste projekten i Sverige med stressforskning i relation till kulturdeltagande gjordes vid ett boende för gamla där frågeställningen var på vilket sätt kulturaktiviteter skulle kunna vara gynnsamma för de äldres hälsa. När experimentgruppens hälsoutveckling jämfördes med kontrollgruppens fann man en rad gynnsamma effekter i den grupp som fått kulturell stimulans, som till exempel ”uppbyggande” hormonell aktivitet och förbättrad sockeromsättning. (Arnetz oa 1983). 

 

I en annan studie på samma boende lät man deltagare en gång i veckan under en tid samtala enskilt kring bildkonst enligt en framforskad metod. En referensgrupp med likvärdig hälsa fick lika mycket besök, men fick samtal kring dagshändelser. De deltagare som fått föra bildsamtal var mätbart friskare än kontrollgruppen, även fyra månader efter projektets avslutande. Man hade mindre behov av sömnmedel, lägre blodtryck, en tendens till lägre medicinering generellt, fler samtalsämnen sinsemellan och en mer positiv syn på sin livssituation. I kontrollgruppen, som fått lika mycket samtal, fanns inga förändringar alls. (Wikström et al 1993) 

 

12 000 svenskar följdes i en statistisk studie 

Lars Olov Bygren och hans medarbetare publicerade 1996 den första uppföljande studien av svenska befolkningens kulturvanor och vilket samband dessa skulle kunna ha med hälsoutvecklingen (Bygren et al 1996). Man fann bland annat att risken för dödlighet var 50% lägre bland dem som sysslade mest med kultur jämfört med de med lägst kulturdeltagande. Studien publicerades i British Medical Journal och fick mycket uppmärksamhet och en uppföljning har gjorts efter 36 år som bekräftar rönen. Liknande resultat från studier med kortare uppföljning har också publicerats från Finland, Danmark, Storbritannien och Norge och under senare år har den hittills allra största undersökningen (HUNT) av kulturvanor i befolkningen i Nord Tröndelag i Norge fått stor uppmärksamhet.  

 

Hönan och ägget? 

En kritik som formulerats mot forskningen kring kulturdeltagandets effekt på hälsan är sambandens riktning. Drar sig de med dålig hälsa undan från kulturella aktiviteter?  

En befolkningsstudie med tvåårsuppföljning där yrkesaktiva i Sverige slumpmässigt valdes ut för att få kulturaktiviteter på arbetsplatsen (Theorell och Nyberg 2019) kunde man se att båda orsaksriktningarna förekom parallellt, dvs att de på arbetsplatsen som deltog blev positivt påverkade och mådde bättre än innan, medan de deprimerade drog sig undan och fortsatte att vara deprimerade eller gick djupare in i sin depression.  

Av detta kan man sluta sig till att två sanningar förekommer samtidigt. 

 

I en svensk arbetsplatsstudie från 2004 där deltagarna vid flera tillfällen fick kulturupplevelser på jobbet kunde man bland annat se att både allmän och fysisk hälsa samt vitalitet, ökade mätbart jämfört med kontrollgruppen. Dessutom ökade ett immunförsvarsstärkande ämne i blodet. (Hartzell och Theorell 2011) 

 

Parallellt med dessa undersökningar kunde annan forskning slå fast att både musikupplevelser och det som kallas ”anhörigsång” kan ge starka ”aktiveringseffekter” för dementa patienter. (Eva Götells och andras studier, t ex Hammar et al 2011). 

 

Musikutövande kan göra oss mer empatiska 

Har aktivt musicerande samband med förmåga att hantera känslor? Detta undersöktes i en studie av svenska enäggstvillingar där den ena hade börjat spela ett instrument och den andra inte. Huvudfokus låg i denna studie på musik men inbegrep också dans, författarskap, skådespeleri och bildkonst. Både hos män och kvinnor kunde man se att ett stort antal musikövningstimmar gav bättre känslohanteringsförmåga. Vissa delar av hjärnan utvecklades alltså mycket mer hos den spelande enäggstvillingen än hos den icke-spelande, vilket är intressant när man kommer till frågan om arv och miljö, då enäggstvillingpar alltid har exakt samma gener. De som spelat ett instrument visade bättre känslobearbetningsförmåga och det gällde särskilt för dem som hade utövat sin musik i grupp (Theorell et al 2014).

På befolkningsnivå spelar en sådan skillnad stor roll.  

 

Skillnader i hjärnan bland dem som spelat ett instrument  

Inte bara hjärnområden som styr finmotoriken i fingrarna utan även strukturer som styr emotionella kopplingar till ljud hade utvecklats mer hos den spelande än den icke-spelande tvillingen. Förbindelsen mellan höger och vänster hjärnhalva hade stärkts, en struktur som har betydlse för hur vi kan hantera känslor. (De Manzano och Ullén 2018). Musikalisk träning kan alltså stimulera inte bara fingrarnas finmotorik utan även känslohantering. Dessa biologiska fynd talar starkt för att sambandet mellan musikträning och god känslohantering inte bara är genetiskt betingad utan att det också finns tydliga biologiskt påvisbara effekter av musikträning på hjärnans utveckling.  

 

Andra studier visar liknande 

En kontrollerad studie i primärvården av kvinnor med utmattningssyndrom visade att det är möjligt att med ett tremånaders program med konstnärliga upplevelser minska graden av alexitymi och samtidigt minska graden av utmattning.  Skillnaderna bestod även tre månader efter behandlingsperioden (Grape Viding et al 2015).

  

 

Kulturupplevelser vid alkoholproblem eller psykisk sjukdom 

Alexitymi, dålig känslobearbetningsförmåga, hindrar tillfrisknande vid psykisk sjukdom och vid alkoholmissbruk (Knapp et al 2024). Tätt återkommande kulturupplevelser visade sig kunna påskynda tillfrisknandet vid utmattningssyndrom (Grape Viding et al 2015), även depression (Brandes et al 2010). Samtidigt såg man en förbättring i förmågan att bearbeta känslor.   

 

Även vid högt blodtryck kan kulturdeltagande vara viktigt 

Även för en ”klassisk” psykosomatisk sjukdom som högt blodtryck har dålig känslobearbetningsförmåga visat sig vara en riskfaktor (DiTelia et al 2023), och man har sett både en förhöjd prevalens av högt blodtryck och större svårighet att behandla blodtrycket vid alexitymi. Eftersom kulturupplevelser kan öka känslobearbetningsförmågan och därmed minska alexitymi har detta stor potentiell betydelse i bedömningen av kulturupplevelsernas roll i folkhälsoarbete. 

 

Barnets hjärna påverkas av musik 

Forskning har visat att musikupplevelser påverkar hjärnans utveckling hos barn genom att påverka RNA-aktivitet vilket är bryggan mellan DNA (dvs hårdvaran i arvet) och graden av aktivitet i cellens metabolism. Omgivningen kan kemiskt ”aktivera” eller ”avaktivera” relevanta gener (Nair et al 2021, Podlipniak o a 2021). Det finns tecken som tyder på att sådan musikstimulerad aktivitet kan starta redan i fosterstadiet (Pino et al 2023).

 

 

Ett engagemang som kom av sig 

En livlig debatt fördes under ett par decennier på många håll i Sverige, bland annat kring hur man kan utnyttja konstkulturella upplevelser i äldrevård. Föredragsserier i ämnet anordnades för personal på äldreboenden och medvetenheten kring dessa frågor ökade i samhället. Som resultat av detta startades till exempel flera pensionärskörer i landet. En riksdagsgrupp fanns under flera år där man engagerade sig i kulturens betydelse för folkhälsan. På region-landstingsnivå fanns det massor av initiativ och Rikskonserter och Allmänna Arvsfonden var mycket aktiva.  

Varför kom mycket av detta av sig och varför gör Sverige på annat sätt än våra nordiska grannar på det här området? 

 

Mer till kulturen! 

Om Selma Lagerlöf med sitt intresse för basal forskning hade hört om den senaste utvecklingen skulle hon ha utbrustit: Men varför skär då politikerna ned på utbudet av kulturundervisning för barn i samhället? Forskningen visar ju att vi i stället borde öka omfattningen av sådan undervisning. Dessutom växer antalet publikationer som med kontrollerade experiment visar att kulturella aktiviteter kan förstärka effekten vid behandling av en rad olika sjukdomstillstånd som är vanliga hos befolkningen. 

 

Källor: 

Arnetz BB,Theorell T, Levi L, Kallner A & Eneroth P (1983). An experimental study of social isolation of elderly people: psychoendocrine and metabolic effects. 

Psychosom Med. 1983 Oct;45(5):395-406. doi: 10.1097/00006842-198310000-00003.PMID:6227027 

 

Brandes V, Terris DD, Fischer C, Loerbroks A, Jarczok MN, Ottowitz G, Titscher G, Fischer JE & Thayer JF (2010). Receptive music therapy for the treatment ofdepression: a proof-of-concept study and prospective controlled clinical trial of efficacy. 

Psychother Psychosom. 2010;79(5):321-2. doi: 10.1159/000319529. Epub 2010 Aug 2. 

 

Bygren LO, Konlaan BB & Johansson SE (1996). Attendance at cultural events, reading books or periodicals, and making music or singing in a choir as determinants for survival: Swedish interview survey of living conditions. 

BMJ. 1996 Dec 21-28;313(7072):1577-80. doi: 10.1136/bmj.313.7072.1577.PMID:8990990Free PMC article. 

 

De Manzano Ö &Ullén F (2018). Same Genes, Different Brains: Neuroanatomical Differences Between Monozygotic Twins Discordant for Musical Training. 

Cereb Cortex. 2018 Jan 1;28(1):387-394. doi: 10.1093/cercor/bhx299.PMID:29136105 

 

Di Tella M, Benfante A, Airale L, Castelli L & Milan A. (2023) AlexithymiaandHypertension: Does Personality Matter? A Systematic Review and Meta-analysis. 

Curr Cardiol Rep. 2023 Jul;25(7):711-724. doi: 10.1007/s11886-023-01894-7. Epub 2023 May 22.PMID:37212924 

 

Ekholm O, Juel K &Bonde LO (2016). Associations between daily musicking and health: Results from a nationwide survey in Denmark. 

Scand J Public Health. 2016 Nov;44(7):726-732. doi: 10.1177/1403494816664252. Epub 2016 Aug 20.PMID:27535610 

 

Emami A,Theorell T, Kim H, Berglund L, Hallinder H &Engström G (2023). Assessing stress using repeated saliva concentration of steroid hormones in dementia care dyads: results from a controlled pilot care music intervention. 

Ups J Med Sci. 2023 May 5;128. doi: 10.48101/ujms.v128.9340. eCollection 2023. 

 

Emami A, Jun J,Theorell T,Engström G & Berglund L. (2024). Day-to-day variability of stress biomarkers during a music intervention in people living with dementia and their family caregivers. 

Sci Prog. 2024 Jul-Sep;107(3):368504241263692. doi: 10.1177/00368504241263692.PMID:39051501 

 

Grape Viding C, Osika W, Theorell T, Kowalski J, Hallqvist J & Bojner Horwitz E (2015). The culture palette – a randomized intervention study for women with burnout symptoms in Sweden  

British Journal of Medical Practice 2015;8(2):a813 

 

Hammar LM, Emami A, Götell E &Engström G (2011). The impact ofcaregivers' singing on expressions of emotion and resistance during morning care situations in persons with dementia: an intervention in dementia care. 

J Clin Nurs. 2011 Apr;20(7-8):969-78. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03386.x. Epub 2011 Feb 10.PMID:21309873 

 

Hartzell M & Theorell T (2011). Regelbundet återkommande kulturaktiviteter på arbetsplatsen. En förstudie av projektet Krokus och dess effekter. IPM. Rapporter från Institutet för Psykosocial Medicin. 

 

Knapp KS, Bradizza CM, Zhao J, Linn BK, Wilding GE, LaBarre C & Stasiewicz PR. Emotion differentiation among individuals in a randomized clinical trial for alcohol use disorder: Within- and between-person associations with affect, craving, and alcohol use in daily life.(2024). 

Behav Res Ther. 2024 Feb;173:104474. doi: 10.1016/j.brat.2024.104474. Epub 2024 Jan 2.PMID:38237447Clinical Trial. 

 

Løkken BI, Merom D, Sund ER, Krokstad S & Rangul V (2021). Association of engagement in cultural activities with cause-specific mortality determined through an eight-year follow up: TheHUNTStudy, Norway. 

PLoS One. 2021 Mar 11;16(3):e0248332. doi: 10.1371/journal.pone.0248332. eCollection 2021.PMID:33705441Free PMC article.Clinical Trial. 

 

Løkken BI, Sund ER, Krokstad S, Bjerkeset O & Rangul V (2023).  
Association between engagement in cultural activities and use of general practitioner consultations: 7-year follow-up of adults from theHUNTstudy, Norway. 

BMJ Open. 2023 Sep 11;13(9):e068004. doi: 10.1136/bmjopen-2022-068004.PMID:37696637Free PMC article. 

 

Nair, P. S., Raijas, P., Ahvenainen, M., Philips, A. K., Ukkola-Vuoti, L., & Järvelä, I (2021). Music-listening regulates human microRNA expression.  

Epigenetics, 16(5), 554–566. https://doi.org/10.1080/15592294.2020.1809853 

 

Pino O, Di Pietro S &Poli D (2023) Effect of Musical Stimulation on Placental Programming and Neurodevelopment Outcome of Preterm Infants: A Systematic Review.  

International Journal of Environment Research and Public Health 2023 Feb 3.doi:10.3390/ijerph20032718 PMCID:PMC9915377 PMID:36768104  

 

Podlipniak, P. (2021). The Role of Canalization and Plasticity in the Evolution of Musical Creativity.  

Frontiers in Neuroscience, 15. https://doi.org/10.3389/fnins.2021.607887 

 

Theorell TP, Lennartsson AK, Mosing MA & Ullén F (2014). Musical activity and emotional competence - a twin study.  

Front Psychol. 2014 Jul 16;5:774. doi: 10.3389/fpsyg.2014.00774. eCollection 2014.PMID:25076933 

 

Theorell T &Nyberg A. (2019). Cultural activity at work: reciprocal associations with depressive symptoms in employees. 

Int Arch Occup Environ Health. 2019 Nov;92(8):1131-1137. doi: 10.1007/s00420-019-01452-1. Epub 2019 Jun 11.PMID:31187202 

 

Theorell T,Engström G, Hallinder H, Lennartsson AK, Kowalski J & Emami A. (2021). The use of saliva steroids (cortisol and DHEA-s) as biomarkers of changing stress levels in people with dementia and their caregivers: A pilot study. 

Sci Prog. 2021 Apr-Jun;104(2):368504211019856. doi: 10.1177/00368504211019856.PMID:34030538 

 

Theorell T,Konarski K, Westerlund H, Burell AM, Engström R, Lagercrantz AM, Teszary J & Thulin K (1998). Treatment of patients with chronic somatic symptoms by means of art psychotherapy: a process description. 

Psychother Psychosom. 1998;67(1):50-6. doi: 10.1159/000012259.PMID:9491441 

 

Theorell T, Kowalski J, Theorell Lind AM, & Bojner Horwitz E. (2020). Choir singers without rehearsals and concerts? A questionnaire study on perceived losses from restricting choral singing during the Covid-19 pandemic.  

J Voice. 2023 Jan;37(1):146.e19-146.e27. doi: 10.1016/j.jvoice.2020.11.006. Epub 2020 Dec 4.PMID:33288380 

 

Wesseldijk LW, Lu Y, Karlsson R,Ullén F & Mosing MA. (2023) A comprehensive investigation into the genetic relationship between music engagement and mental health. 

Transl Psychiatry. 2023 Jan 19;13(1):15. doi: 10.1038/s41398-023-02308-6.PMID:36658108Free PMC article. 

 

Wesseldijk LW,Ullén F & Mosing MA. (2019) The effects of playing music on mental health outcomes. 

Sci Rep. 2019 Aug 30;9(1):12606. doi: 10.1038/s41598-019-49099-9.PMID:31471550Free PMC article. 

 

Wikström BM,Theorell T & Sandström S. (1993). Medical health and emotional effects of art stimulation in old age. A controlled intervention study concerning the effects of visual stimulation provided in the form of pictures. 

Psychother Psychosom. 1993;60(3-4):195-206. doi: 10.1159/000288693.PMID:8272478 

 

Wesseldijk LW, Mosing MA &Ullén F. (2024). Gene-environment interaction in expertise acquisition: Practice effects on musical expertise vary by polygenic scores for cognitive performance. 

Heliyon. 2024 Jul 6;10(14):e34264. doi: 10.1016/j.heliyon.2024.e34264. eCollection 2024 Jul 30.PMID:39092248Free PMC article.