Debatt

Då kulturdeltagande inverkar på livslängd och hälsa blir tillgången till kultur en demokratifråga.

Ta del av en artikel av ordförande i Kultur och livshälsa Lars Olov Bygren och Anna Toresdotter:

Lika mycket kultur till alla barn – En investering som förlänger liv och förbättrar hälsa

I dagens samhälle är vi medvetna om betydelsen av motion och rätt kost för att främja ett långt och friskt liv. Men det finns en aspekt som sällan får lika mycket uppmärksamhet, trots att den har lika stor betydelse för hälsa och livslängd - kulturen. Genom att på olika vis låta oss berikas av kultur kan vi statistiskt sett inte bara uppskjuta sjukdomar och förlänga våra liv, utan även förbättra vår mentala och emotionella hälsa. Kulturdeltagandets stora inverkan bekräftas i en 36 år lång svensk statistisk studie som visar att de som tar del av mer kultur lever längre och friskare.

Det är dags att samhället tar detta på allvar och satsar på ett vidgat deltagande i kulturlivet, särskilt för barn, oavsett deras föräldrars ekonomiska förutsättningar. Regeringen tvärtemot dragit ner på det statliga stödet till kulturskolorna och framför allt har de estetiska ämnena fortfarande en underordnad roll i skolundervisningen.

Banbrytande studie

En på sin tid banbrytande befolkningsstudie från 1996 visade att deltagande i kulturella aktiviteter har en stark positiv koppling till både hälsa och livslängd. Studien var internationellt sett den första i sitt slag och en 36-årig uppföljning publicerades 2023 i vetenskapliga tidskrifter. Den visar att kulturdeltagande gynnar både för överlevnad och risken för hjärt-kärlsjukdom – Hälsoeffekten för den som inte sysslat med kultur men börjar, är statistiskt sett lika stor som för en rökare som slutar röka. Men den visar också att de positiva följderna är lika stora som för dem som bibehållit sina fysiska aktiviteter.  

Hur kommer det sig, vilka är mekanismerna

Kulturellt engagemang har en direkt inverkan på hjärnan och dess funktioner. Modellförsök på djur visar att en berikad miljö med ökad möjlighet till nyfikenhet, fysisk aktivitet, lek och samvaro med andra, har positiva effekter på nervcellernas kopplingar, storleken på viktiga områden i hjärnan för styrning av känslolägen och stress. (Intressant nog har även möss med gener för Alzheimers sjukdom som fått en berikad miljö visat sig utveckla sjukdomen senare). Allt tyder på att kulturellt engagemang har en skyddande effekt på hjärnan och bidrar till att förebygga neurologiska sjukdomar.

Uppväxtåren särskilt viktiga

En italiensk modellstudie på möss har identifierat var i hjärnan belöningssystemet är lokaliserat och hur det påverkar kroppens stora system som immunsystemet, stressystemet och hormonstyrningen. Den visar att deltagandet i kulturella aktiviteter alltså inte bara ger oss glädje och njutning i stunden, utan även har långsiktiga hälsoeffekter som sträcker sig långt utanför hjärnan. Tiden fram till vuxen ålder ser ut att vara särskilt avgörande. 

Vad bör göras

Dessa fynd bör få betydande konsekvenser för samhället. Kultursatsningar bör likställas med de satsningar som görs för fysisk aktivitet och forskning bör fortgå för att ringa in verkningsfulla åtgärder på befolkningsnivå.

I den aktuella rapporten ”Att bredda deltagandet i kulturlivet: Hinder och möjligheter” från Myndigheten för kulturanalys slår man fast att barns deltagande i kulturaktiviteter idag är särskilt kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå. Rapporten, som är ett regeringsuppdrag, visar också något vi vetat länge, att både inkomst, kön, ålder och utländsk bakgrund har betydelse för skillnader i befolkningens deltagande i kulturlivet. Man trycker på att åtgärder bör göras så att alla invånares tillgång till ett kulturutbud förbättras, ett utbud präglat av både mångfald och hög kvalitet. Att nå alla barn och unga menar man bör prioriteras.

Ta forskningsrönen på allvar – och agera

Det är hög tid att samhället erkänner den betydelse kulturen har för både vår fysiska och mentala hälsa och agerar därefter. Kulturskolan är i och för sig viktig men når bara de 11% av landets barn som har föräldrar som aktivt sätter dem där. Då kulturskolan är frivillig måste därför de estetiska ämnena tillhöra de obligatoriska ämnena i skolan. Dessa är idag t ex Svenska, Matematik, Engelska, Idrott- och hälsa men praktik-estetikämnen har inga garanterade timmar och syns inte i timplanerna! Att ge de estetiska ämnena samma plats som till exempel idrott och matematik är det allra viktigaste för att kulturen ska nå alla barn likvärdigt. Då först får alla elever i landet en jämlik tillgång till hälsofrämjande och livsförlängande kultur. 

Olle Bygren, Professor emeritus i Socialmedicin, Umeå universitet, anknuten till Karolinska Institutet Huddinge. Ordförande i Kultur och Livshälsa.

Anna Toresdotter, konstnär, föreläsare om kultur och hälsa, sekreterare.