Epigenetik

Vi är inte enbart slavar under våra gener. Hur vi lever våra liv påverkar hur våra gener används. Detta forskningsområde kallas epigenetik.

Våra liv som vuxna kan påverkas av flera faktorer tidigt i livet. Familjelivet under uppväxten inverkar på oss och förändringarna hos oss som tonåringar påverkar oss på många sätt, men även förhållanden så långt tillbaka som under fosterstadiet, och till och med miljön för spermie och ägg före vi befruktades.

Hur vi lever våra liv påverkar till viss del hur de gener vi har används. Kulturdeltagandets positiva inverkningar kan till viss del även ärvas till kommande generationer. Det sker genom så kallad "epigenetisk pålagring" på våra gener, Det påverkar vilka gener som är aktiva och det påverkar om de ärvs från mamma eller pappa.

De förvärvade pålagringarna raderas till nära 100% vid fortplantningen, barnet börjar på nytt och får inte del av de skador och de positiva effekter som föräldrarna förvärvat. Men vissa förändringar försvinner inte helt.

Det har noterats att vissa epigenetiska förändringar kan gå i arv över tre generationer, särskilt när det gäller effekter av tillgången på mat, (Bygren, 2013). Kan detta också gälla tillgången på stimulerande konst och kultur? 

Försök med möss visar att de som fått en stimulerande miljö till skillnad från dem som levt i en tråkig laboratoriemiljö utvecklade fler nevroner och kopplingar i hjärnan – vilket även ärvdes vidare.

Serotonin, ofta kallad "må-bra"-ämnet, spelar en viktig roll för våra känslor. Denna signalsubstans är avgörande för vårt humör, våra tankar, belöningssystem, inlärning, minne och en rad andra viktiga funktioner. Fascinerande nog kan det påverkas av upplyftande upplevelser som musik och konst.

Serotonin har dessutom starka kopplingar till DNA och påverkar genuttryck. En specifik modifiering på histon H3, som lindar sig om DNAt och kontrollerar hur en gen uttrycks, har kopplats till serotoninets roll i genuttryck. Detta kan ge en förklaring till varför musik och konst kan påverka oss så djupt (Farrelli et al., 2019.) och varför dess effekter troligen också kan komma senare generationer till godo.

En italiensk studie (Gallazzi et al., 2024) visade hur musik och bildkonst inte bara kan påverka oss genom processer som dopamin- och oxytocinutsöndring men även ge förändringar i hjärnans struktur via epigenetiska mekanismer som DNA-metylering och histonförändringar (Nayak et al., 2022).

Belägg finns alltså för att den positiva stimulans vi får innan vi skaffar barn i viss mån även kan komma vår avkomma till godo.

Nayak M, Das D, Pradhan J et al. Epigenetic signature in neural plasticity: the journey so far and journey ahead.Heliyon2022;8:e12292.[PMC free article][PubMed][Google Scholar][Ref list]